Jonna talar ut - del trettiotvå

Luft, syre, tid! Ja! Jag kan andas igen. Pusta ut. Nu är det inte de välkända 7,5 sekunderna i hissen jag pratar om, nej, jag är ledig. Det är nu min högsta önskan är att somna tills jag vaknar. Äta när jag är hungrig. Eventuellt pussa linus när jag känner mig akut pussenödig. Han ligger för övrigt brevid mig i sängen och spelar medeltids-rollspel. Han har under sin lediga tid lyckats skapa en liten mini-hemmabio-3D-grej så att man kan ligga jättebekvämt och titta på film eller vad som helst.

Vi firade precis lite miniatyr-nyår med linus mamma och lillebror. Mamma Ingrig bjöd på lax och glass medan lillebror Ludvig stod för smällande underhållning i månskenskylan (vilket påminner mig om hur kallt det kommer vara att gå ut imorgonkväll). Nya skor och halsband inhandlades lite kvickt innan jobbet idag. Säger ganska mycket om Kristianstad om jag berättar att jag besökte minst 90% av alla butiker på mindre än en timme.

(Förlåt) men.. min favoritjulklapp i år var en dvd. Trist jag vet. Av min mamma och pappa fick jag De Halvt Dolda av Jonas Gardell. Det är en svensk typ av dramaserie i fyra delar som handlar om ett gäng olika familjer som utspelar sig under olika tidsperioder men som ändå hänger ihop. Den här serien är guld värd för mig. Den väcker mycket fantastiska och otäcka känslor. Känner igen mig så mycket i alla roller. Jonas Gardell är min absoluta favorit-författare.

I början av varje avsnitt inleder Jonas själv med att berätta om familjeporträtt från 17- och 1800-talet. Alla får vara med i porträttet stora som små men barnen ser alltid ut som allvarliga, små vuxna människor. Om man tittar lite närmre kan man skymta människor i målningen som står med ryggen mot eller som är halvt dolda. De är de döda. Och det är det hela berättelsen handlar om. "Det här är en berättelse om de som fick leva och det här är en berättelse om de som inte fick leva, de halvt dolda."

 

Kärlek!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0