jonnatalarut

Det trodde man inte, för några veckor sen. Att jag skulle sitta med datorn i köket och ha en mamma och en pappa bakom vardera axel. Och vad pryder inte skärmen om bilsökningar på Blocket. Utbrister ett litet "åååh" varje gång jag ser en gammal BMW från 90-talet. Pappa är naturligtvis skeptisk, men nöjd över mina goda smak i bilmärke (kan man vara något annat än påverkad efter alla dessa år?) och mamma är positiv och hyper över att kanske äntligen få tillgång till en bil.

Nej men, jag har bestämt mig nu. Sedan länge tillbaka har min åsikt varit "varför ha körkort när det funkar så bra att åka kollektivt", och visst det funkar om man bor nära alla förbindelser som jag gör. Dessutom är det så förbannat dyrt att ta körkort, köpa bil, underhålla bil och faktiskt köra bil. Det har väl ingen missat. Men TROTS detta har jag nu bestämt mig för att körkortet ska klaras i höst. Det ska vila tryggt i min plånbok innan årsskiftet. Därav sökning av bilar på Blocket i köket en tisdagskväll i Augusti.

Så är det någon som råkar ha en gammal BMW till salu för ca 6 000-10 000kr, inte mer, hojta gärna.

Imorgon ser jag fram emot min dejt med Amanda och syster på Myran. Dricka öl, färga hår och lyssna på musik. Planerar även att övertala the ladys att vi ska äta pizza också. Sedan bär det av till en heldag i Malmö med Pontus på torsdag för högskoleuppletning och eventuell pengaslösning. Vad fan händer i helgen?

..eller åtminstone snälla svärföräldrar som lånar ut.

Som sagt så befann vi oss, helt seriöst, på en mini-husvagnssemester. Bara pontus och jag, för en gång skull. Omringade av 50+:are som blev förfärade om man inte hälsade, polettduschar, förtält i alla dess olika storlekar och formar, och blabla bla bla. 100 meter till havet och 4km till Båstads centrum.

Allting startade egentligen på torsdagkvällen, då jag anlände till Markaryd efter jobbet (efter en smärtsam 70 minuters-resa utan musik). Jag möttes av Donkey Kong-trummor och glädjeskrik från en av bröderna och en pussvänlig hjärtevän. Och efter att vi varit och handlat till semestern, lagade vi tacos som vi åt medan det blixtrade och åskade och regnade utanför fönsterna. Och när ovädret (som snarare var ett plus) inte tog slut spelade vi schack på sängen. Vem vann? Jag.

 

Morgonen därefter fick vi skjuts enda fram till husvagnsdörren, som vi ungefär fem minuter efter att vi blivit lämnade ensamma inte fick upp. Åtminstone inte direkt. Vi hann med så mycket den dagen. Nästan allt vi kunde hinna med kändes det som. Husvagnssemestern hade fått sin början.

 

 

Han som är är söt i alla ljus.

 

 

Västkusten i sin allra renaste form.

 

 

Många mackor blev kastade från den stenstranden, sånt som man gör på husvagnssemester..

 

 

..och naturligtvis det obligatoriska turist-solnedgångs-fotografiet.

 

 

Morgonen därefter unnade vi oss själva frukost och film på sängen. Mellan täcken och lakan. Omringade av bara frihet. Den här bilden gör mig lycklig på det sättet. Inte för att jag tycker om den fotografiskt, utan för att den påminner mig om varenda liten detaljerad känsla från semestern. Tryggheten, lugnet, kärleken.

 

 

Vi hade sedan länge bestämt att den dagen skulle vi göra och äta varsin Pontus Special. För er som inte vet vad det innebär så är det en Vesuvio med pommes och sås på. Gott. Men vi fattades lite såsingredienser, så vi cyklade än en gång in till Båstad för att handla. Väl inne i Båstad började det tokregna och åska och blixtra, så vi fick helt enkelt sätta oss ner och vänta.

 

 

Lurade av ett litet uppehåll satte vi oss på cyklarna igen för att snabbt trampa hem, då himlen öppnar sig en sista gång och tar i för kung och fosterland. På bilden ovan försökte vi "ta skydd" under ett träd, men regnet var så kraftigt att alla löv gav vika och vi blev om möjligt ännu blötare. Samtidigt som jag tog bilden nedan brände jag halva högerbenet på ett antal brännässlor.

 

 

Det var ungefär så vi slutade upp på den här bilden: hemma, blöta, hungriga och ja?

 

 

Till slut satt vi där i förtältet. Ugnen på uppvärmning och en massa blöta kläder hängandes i taket. Vi blandade flertalet olika såser medan vi väntade på pizzorna, men ingen lyckades smakade som hemma i Markaryd. Det förblir en evig gåta hur dom gör den goda såsen, men för den kvällen räckte det. Det blev den godaste Pontus Special ändå.

 

 

Den kvällen slog Pontus mig i schack.

 

 

Utan tvekan den finaste semestern jag har varit med om och allt tack vare dig, Pontus.
Du är en såndär.. förgyllare!

Älskar dig killen <3

 

Mindre hår, mer självkänsla

Ett lite lätt smakprov på vår minst sagt intressanta husvagns-semester.

Hah. Coming soon.

(Och ha en hundjävel.)

Efter att ha sett min systers nya lägenhet idag blev jag helt hysterisk. Jag vill flytta hemifrån nuuu, på momangen!

Att med hjälp av ord försöka förklara de senaste 8 dagarna av mitt liv vore egentligen bara dumdristigt. Det vore egentligen att smutskasta varenda händelse. För jag vet att orden bara kommer ge dig en lightversion på vad som egentligen hände. Emmaboda 2010 - och allt vad det innebar - var utan någon större tvekan det stördaste jag har varit med om. Och jag ska inte ljuga, jag kommer inte ihåg allt i minsta detalj. Det rörde sig om en viss berusning från dag till dag. Festival i all ära. Men här kommer för er (och min egen) skull ett tappert försök till att beskriva min fjärde festival endast med hjälp av ordkonst. (Update: och lite bilder som jag lyckades få framkallade!)

Vi begav oss som sagt mot Jens och Karlskrona och hans lilla lyxkåk med pool. Diverse alkohol och musiksorter förtärdes i kvällssol och fram mot gryningen. Sällskapet som vi skulle dela veckan i Emmaboda med introducerades in i våra liv. Egentligen flippade hälften av gänget redan första kvällen, men det var en jävligt rolig inledning på veckan.